En Historisk tillbakablick

Den by som kan förknippas med kapelltiden i Gamla Kyrkobyn är nuvarande Långnäs by. Den ses inte registrerad som egen by i jordeboken före 1608. Namnet Långnäs ses i tiondelängderna endast några gånger under andra hälften av 1500-talet.

 Gamla kyrkobyn var kyrkohemman från mitten av 1300-talet till 1544. Det registrerades sedan som kronohemman till ungefär 1580, efter det som ett vanligt skattehemman.
 Under 1300- och 1400-talet då havsytan stod 7-8 meter högre än idag fanns beboelig tomtmark på kyrkohemmanet endast på den högre åsryggen som sträcker sig från kapell-
tomten till kronans förråd ungefär 1000 meter i nordväslig riktning. Således där bebyggelsen i västra Kyrkbyn finns.
 Då Piteås församlings kyrkliga centrum flyttades till Öjebyn, vid sekelskiftet 1400-1500, minskade säkerligen kyrkans intresse för Gamla Kyrkobyn, medan däremot privata intressen ökade i området. Det är då man kan förmoda att de människor som bodde på Hultet, Svartnäset, Gabbrebacken, Skol-
berget och Persöbyn, i nuvarande Långnäs by, ville bilda eget byalag. Dessa hade det största geografiska sambandet med Kyrkohemmanet och såg troligen därför en möjlighet till sammanläggning med detta.
 Sedan mitten av 1500-talet tillhör ungefär hälften av Kyrkohemmanets slåtterängar Långnäs by. Rågången emellan Kyrkohemmanet och Långnäs_Sjulnäs område finns nedtecknad år 1651, och beskriver då vara "av ålder opmärkte".